Om torskfiskar

 Torskartade fiskar (Gadiformes) är en ordning fiskar omfattande över 400 arter i ett 10-tal familjer, bl.a. torsk-, lake-, kummel- och markrillfiskar. De flesta lever i kalla eller tempererade hav. Någon enstaka lever i tropiskt vatten och en (lake) lever i sötvatten.

Torskfiskar (Gadidae) är en familj fiskar omfattande 20-talet släkten med ett 50-tal arter, varav ca 25 i Europa. Hit räknas torskar, kolja, gråsej, vitling m.fl. t.ex. kolmule. De  har långsträckt kropp, tre rygg- och två analfenor, samt vanligen en skäggtöm på hakan.

Lakefiskar (Lotidae) utgörs av ett fåtal arter, bl.a. lake, långa och lubb. Lake är den enda sötvattensfisken av torskfiskarna.

Kummelfiskar (Merlucciidae) består av 10-talet arter, bl.a. kummel. En nära släkting, tillhörande sydkummelfiskar, är hoki, vilken numera ofta förekommer i fiskdiskarna.

Makrillfiskar (Scombridae) är en fiskfamilj som består av ett 60-tal arter. Hit räknas såväl markrill som tonfiskar.

 

Makrill

(atlantisk makrill, spirr)

 

Makrill tillhör, liksom tonfisk, familj makrillfiskar inom ordning torskartade fiskar. Det är en spolformig fisk med vackra flammande svart-gröna band på ryggen (raka på hanen och zigzack på honan). Sidor och buk är pärlemo-skimrande vita. Färgvarianter är vanliga. Den har små fenor och stjärtfenan är v-formad.

Makrill kan bli över halvmetern lång och väga 3,5 kg, men blir vanligen inte över 4 dm och 7 hg. Den lever i stim och är en rörlig fisk på jakt efter föda. På vintern är den dock stillsam på ca 200 m:s djup. Förekommer längs Nordamerikas kust, devis i Ishavet och ner utefter Europas kuster ner utefter Nordafrikas kust. Tidvis riklig på svenska västkusten och tillfälligt i Östersjön upp t.o.m. Stockholms skärgård och Åland.

Det är en av de viktigaste kommersiella fiskarterna, men är utsatt för överfiske. Det är en uppskattad matfisk med särpräglad smak, som smakar bäst höstfiskad och färsk. Vanligen även rökt och inkokt. Det är en fet fisk.

Makrillgädda är ingen makrillsort, utan en näbbgäddeart.

Långa

(spillånga)

 

Långa tillhör familj lakefiskar inom ordning torskliknande fiskar. Långa ser ut som ett mellanting mellan torsk och ål och tillhör samma släkte som lake och lubb. Birkelånga tillhör samma släkte med liknande egenskaper.

Långa är mer långsträckt än lubb, har beigebrun färg med ljusblå fläckar och vit buk. Den har en två ryggfenor varav den bakre är lång och med markerad svart bord.

Långa kan bli 2 m lång och väga 45 kg. Den lever i glesa stim på djupt vatten ibland ner till 1000 m. Förekommer från Nordamerika via Grönland ner till Nordafrika och i Medelhavet. Förekommer på svenska västkusten och runt Danmark.

Långa används som matfisk och till fiskmjöl. Långan betraktas som en mycket god matfisk och anrättas på olika sätt. Äts färsk eller saltad. Mest välkänt är när fisken används som lutfisk till jul.

Kabeljo = torkad långa (kan även vara torsk eller lubb). Spillånga = torkad långa.

Beståndet av långa på västkusten anses vara "sårbart". Läs mer > Hotade fiskarter